Härnevi kyrka, östra valvets västra valvkappa

 

Längst upp i valvkappan två profeter. I mittfältet Simson bländas. Nedre vänstra fältet Barnamordet i Betlehem och till höger flykten till Egypten. Längst ner i svicklarna musicerande djur.

Två profeter med skriftband samt en drake.

Simson får ögen utstuckna. När Delila hade klippt av Simsons hår kunde han inte längre stå emot filisteerna. De tog honom till fånga och satte honom i fängelse och förnedrade honom genom att sticka ut ögonen (Domareboken kap 16:21). Notera att Simson framställs som helt skallig.

Barnamordet i Betlehem. En soldat dödar ett barn medan kung Herodes sitter på sin tron och tittar på.

Flykten till Egypten

Musicerande djur är inte särskilt vanligt i kalkmålningar. Det är dock känt från några danska kyrkor. Djuren har sedan antiken representerat både gudar och demoner. Här skall de tolkas som demoner och ses i sammanhang med bilderna ovanför - barnamordet i Betlehem och flykten till i Egypten som båda är uttryck för den ondska kung Herodes utstrålar. Under medeltiden ansåg prästerskapet musik och dans som ett redskap för djävulen att förföra människorna, särskilt de unga. Särkilt syndigt var det att spela säckpipa.
Den här typen av bilder förekommer också i handskrifternas marginalbilder, dvs de ornamenterade slingor som ofta inramade textsidorna i illuminerade handskrifter.
Albertus Pictor kunde själv spela orgel. Enligt uppgift i Handlingar rörande Heliga Lekamens gille i Stockholm utbetalades 4 solidus till Albrikht malare för spelning vid en begravning.

All musik var inte syndig. se t ex bilden av Marie kröning där änglarna spelar.

(Litteratur: Dorothe Falcon Möller, Musicerende dyr. I Danske kalkmalerier, Sengotik 1500-1536, Köpenhamn 1992 s 184f
Jan Öberg, Målaren, orgeln, prästen och latinet. I Den mångsidige målaren. Vidgade perspektiv på Albertus Pictors bild- och textvärld, Stockholm 2006 )

Sugga som spelar orgel. Den resta raggen på ryggen tyder på agressivitet.

Bock som splar säckpipa. Man kan notera att bocken målats alldeles svart vilket understryker ondskan i bilden.

©Lars-Olof Albertson 2008