Galla Placida föddes år 388 som dotter till prinsessan Galla som i sin tur var dotter till kejsare Valentinianus. Hennes far var kejsare Theodosius. Som en del i fredsuppgörelsen med västgoterna blev hon bortgift med Alarik, västgoternas ledare. Hon bodde med honom ett tag i Spanien. Redan efter ett år blev hon änka och återvände till sin bror Honorius i Ravenna, som var den romerske kejsarens residens. År 416 eller 417 gifte hon sig med Konstantinus som strax därefter blev medkejsare och fick med honom två söner. Konstantinus dog strax därefter och Galla Placida flydde till Konstantinopel. När Kejsare Honorius dog år 423 lyckades hon att få sin son Valentinus utnämnd till kejsare och hon blev själv hans förmyndare och kom därmed att styra det romerska kejsardömet fram till sin död år 450.
Två byggander kom att förknippas med Galla. Den ena var S:t Johannes Evangelista en basilika som hon lovat att bygga när hon kom i sjönöd vid en resa från Konstantinopel till Ravenna. Denna basilika finns forfarande kvar, men har genomgått stora förändringar. Den skadades svårt i andra världskriget. Den andra byggnaden är det lilla oratorium eller kapell som kallas Galla Placidas Mausoleum som i stort är intakt från byggnadstiden omkring år 440.
Byggnaden består av en kvadratisk mittdel och fyra korsarmar. Den är alltså byggd som ett liksidigt kors. Genom att kulturlagren har byggts på ligger den delvis under markytan.
Masoleets inmnerväggar är dekorerade med mosaiker.
När man kommer in i mausoleet finns det i mitten en kupol med beströdd med stjärnor som är koncentriskt ordnade runt ett kors.
i de fyra sviklarna finns evangelistymbolerna; lejonet för Markus, oxen för Lukas, Människan för Matteus och örnen för Johannes Detta är en av de tidigaste framställningarna av evangelistsymbolerna.
 |
 |
 |
 |