Lars Tynell, Skånes medeltida dopfuntar, 1913

Sid 2-3

Fyrsidiga dopfuntar.
I. Munkarpsgruppen

förekommer hufvudsakligen i sydvästra Skåne. Skålen afsmalnar med ett undantag något nedåt och har kolonnartade rundstafvar i hörnen samt på sidorna vanligen ett, sällan två rundbågsfält, i förra fallet med en rund skifva, rosett eller annat ornament i midten; i senare fallet äro fälten ofta tomma. Urhålkningen är fyrsidig, sidorna paralella med skålens yttersidor, och bottnen i regeln plan. Uttömningshål i skålens botten och en fals i dess öfre innerkant brukar finnas, likaså ett fyrsidigt hål i fotens öfre sida. Den vanligen förekommande foten består af två plattor med mellanliggande rundstaf, som genom skråkanter är skild från plattorna. Säkerligen hafva dessa dopfuntar ursprungligen stått på en grundhäll. En enda har kvar en sådan. De äldsta och flesta af de till gruppen hörande dopfuntarna torde kunna hänföras till 1100-talets senare hälft. Inom gruppen finnas följande mera betydande skiftningar:

1. Skålen har öfverst en palmettbård och innanför hörnkolonnen två repstafvar, af hvilka den
ena går upp till skålens öfre kant. Foten är den nyss beskrifna.
a. Foten smalare än skålen: Fulltofta och Munkarp i Frosta samt Ekeby i Luggude. Den
första och den sista af dessa hafva rikare växling i rundbågsfältens ornering. Alla tre dop
funtarna visa spår af färg, som torde vara ursprunglig.
b. Foten lika vid som skålens nedre kant: Norra Rörum i Frosta och Stora Köpinge i Herrestad. Nära dessa står Esphult i Gärds, som likväl har ornamenten delvis missförstådda,
ett eller två rundbågsfält på hvardera sidan och på ena sidan ett hjul. Den torde vara
yngre än de öfriga.
2. Repstafven saknas: Knästorp (skål) i Bara, Linderöd i Gärds.
3. Äfven palmettbården saknas:
a. Fälten på skålens sidor äro, liksom hos föregående dopfuntar, höga: Görslöf och Kyrkheddinge i Bara, Svalöf i Rönneberg, Maglarp i Skytts, Vomb i Färs, Vankifva (Vankiva) och Vinslöf (Vinslöv)i Västra Göinge och Gerdslöf (Gerdslöv)i Vemmenhög. Kyrkheddinge har på foten hålkälar i stället för skråkanter, Vankifva har i rundbågsfälten stora bladornament eller kors, Gerdslöf har på hvardera sidan af skålen två rundbågsfält med romanska blad, blommor och rosor eller sol och måne, Svalöf (Svalöv) är blott ornerad på den ena sidan och har där två rundbågar med sittande figurer. Samma form som Kyrkheddinge har foten till Malmö, Okänd kyrka, skålen saknas.
b. Fälten på skålens sidor äro låga, föga öfver en halfcirkel. Vallkärra (skål) och Igelösa (skål) i Torna.
4. Annan form på foten hafva Mölleberga i Bara och Lilla Isie i Vemmenhög (foten en låg platta), Ottarp i Luggude och Gislöf (Gislöv) i Skytts (foten liknar Össjögruppens fot). Ottarp har samma låga, halfcirkelformiga fält på sidorna som afd. 3 b.
          I någon mån besläktade med Munkarpsgruppens funtar äro Ignaberga i Västra Göinge och Lund, Drotten i Torna. Om den förlorade dopfunten i Östra Klagstorp i Vemmenhög är endast kändt, att den var fyrsidig.

II. Össjögruppen

utgöres af sandstensfuntar i nordvästra Skåne, antagligen från 1100-talets senare del, med samma form på skålen som Munkarpsgruppen samt med kolonner i hörnen. På sidorna finnas två eller tre rundbågar, i förra fallet med en kolonn äfven i midten. Kolonnkapitälen ersättas ofta med djur- eller fågelmasker, hvilkas förebilder synas vara att söka i miniatyrmåleriet. Kolonnskaften äro ibland omslingrade af ormar, ett drag, som troligen är hämtadt från afbildningar af syndafallet. Detta synes så mycket troligare, som vi på den fyrsidiga Kroppsfunten finna kunskapens träd vara afbildadt som en kolonn, omslingrad af en orm. Orneringen på Mörarpsfunten påminner om träskulptur. Urhålkningen i dessa dopfuntar är ej som hos Munkarpsgruppen fyrsidig, utan rund, skålformig. Foten afsmalnar i regel uppåt. Hit höra Mörarp i Luggude samt Munka Ljungby, Rya och Össjö i Norra Åsbo. Össjöfunten är utförd af ett block och afsmalnar nedåt. Nära dessa dopfuntar står Kropp i Luggude, hvars släktskap med Össjögruppen bestyrkes bl. a. af ett egendomligt akantusornament, som fyller ena svickeln.
III. Nordvästra Skånes granitfuntar
utgöra ej en grupp i samma mening som de föregående. De hafva likväl det gemensamma draget, hvilket vi redan funnit hos Össjögruppen och som skiljer norra Skånes fyrsidiga funtar från de sydskånska, nämligen att urhålkningen är rund, skålformig, fastän själfva skålen är fyrsidig. Hit höra Hjärnarp, Houf (Hov), Båstad och Västra Karup, alla i Bjäre härad.

Inskannat av Lars-Olof Albertson 2006