Ringkorset i Öja kyrka på Gotland
I ett antal Gotländska kyrkor finns en typ av krucifix som knappast förekommer någon annanstans nämligen de s.k. ringkorsen. Dessa har behandlats av Joanna Wolska i hennes doktorsavhandling "Ringkors från Gotlands medeltid" som utkom 1997. Det är en mycket spännande bok där hon följer ringkorsens utveckling från sarkofagerna i 300-talets romerska rike, över de irländska ringkorsen i Muirebdach från 700-talet till de Gotländska korsen där de äldsta är från 1200-talet. Det finns även spridda förekomster av ringkors t ex i Tyskland, i Danmark och i Skåne, som under medeltiden var en del av det danska riket. Men ingenstans finns så många som på Gotland.
Joanna Wolska ger följande uppräkning:
Alva, Adre, Barlingbo, Burs, Bäl, Eskelhem, Etelhem, Fide, Fröjel, Halla, Hamra, Hejnum, Klinte, Lau, Lokrume, När, Rone, Rute, Sanda, Sundre, Stånga och Öja. På Gotlands fornsal förvaras ringkors från Björke och Hablingbo. Det är sammanlagt 24 ringkors.Ett av de rikast utsmyckade ringkorsen finns i Öja kyrka på södra Gotland.
Ringkorset står på en bjälke i triumfbågen. De båda skulpturerna som föreställer Maria och aposteln Johannes är nytillverkade. Originalet till Mariabilden finns i Gotlands fornsal. Under medeltiden fanns det under korset ett korskrank som avskiljde koret från långhuset. Nedanför korset har det funnits ett altare, ett s.k. Heligkorsaltare.
Korset är försett med ändplattor som innehåller evangelist-symbolerna. Överst är det örnen som symboliserar Johannes. Till vänster är den bevingade människan som är Matteus symbol. Till höger är Lukas, tjuren och längst ner Markus - lejonet. På korsarmarna finns sex diagonalställda kvadrater. En finns bakom Jesus huvud med ett rött kors inskriven i en ring. Dessa symboliserar ädelstenar eller gemini. Ringen är blåmålad med guldkanter och på denna sitter omväxlande symboliska ädelstenar och blommor.
Det unika med Öja-korset är de skulpterade bildfälten som längst upp visar de sörjande änglarna och i de två nedre sviklarna syndafallet och fördrivningen ur paradiset
Kristus är försedd med en krona vilket är tecknet på hans gudomliga makt. Samtidigt hänger huvudet och benen är spikade över varandra. Detta var det vanliga under gotiken. Han har dock inte den vanliga kroppen i form av ett "S" som senare blev så vanligt. Vi ser också att själva korset är grönmålat. Den gröna färgen är livets färg medan ringen är målad blå, himmelns färg. Blommorna på ringen, sammanlagt tolv stycken, har alla fem blomblad, vilket symboliserar Kristi fem sår.
I bildfältet över korset ser vi änglaskaran som sörjer Kristi död. Detta kan ses i samband med Maria och Johannes som står vid korset och sörjer Jesus död. Han sörjes alltså både i himlen och på jorden. Sorgen uttrycks genom att de håller handen mot det lutade huvudet.
I den vänstra nedre svikeln skildras syndafallet. Eva äter det ena äpplet medan hon räcker det andra till Adam. I livets träd slingrar sig djävulen i form av en orm med ett kvinnohuvud. Då uppenbarar sig Herren Gud. I handen har han ett skriftband med texten "Genesis 2:17"- (Du får äta av alla träd i trädgården) "utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall Du dö" . Vi ser hur Herren Gud sätter upp sitt varnande finger och pekar på vad han sagt. Vi ser också hur Adam (den fegisen) pekar på Eva och säger "Kvinnan som du ställde vid min sida, hon gav mig av trädets frukt och jag åt". Det som vi kan notera här är dels att båda är nakna och dels att Adam inte har något skägg.
Efter syndafallet fördrivs Adam och Eva ur paradiset. De försöker nödtorftigt dölja sin nakenhet med en bladruska. Vi ser att Eva är på väg ut genom paradisets port där dörren står öppen. Sedan skall paradisets port sluta sig och den öppnas igen av Kristus genom hans död och uppståndelse. En vanlig föreställning är att Kristus i dödsriket först befriar Adam och Eva Exempel. Här ser vi också att Adam är försedd med skägg. Det är vanligt i den medeltida framställningen av Adam att han är skägglös vid syndafallet, men när han drivs ut ur paradiset och därefter har han skägg.
På den här bilden ser vi också i detalj ringen med rosor och och ädelstenar. I dessa finns det bilder av stiliserade fåglar som för tanken till heraldiska symboler.
Öjakorset har troligen tillkommit under senare delen av 1200-talet. Forskningen har pekat på ursprung från Frankrike eller Tyskland.. Joanna Wolska har påpekat likheter med engelska och norska krucifix och menar att England är ett troligare ursprungsland.
Det finns en gammal sägen att krucifixet var ursprungligen avsett för en rysk furste. Under transporten led fartyget skeppsbrott och besättningen räddades av Öja-borna. I tacksamhet över räddningen gav de korset till Öja kyrka.
Litteratur:
Wolska, Joanna; Ringkors från Gotlands medeltid. Stockholm 1997
Giselstam, Torsten; Öja kyrka. Visby 1998 (kyrkobeskrivning)
© Lars-Olof Albertson 2005